De tilltalade, en 27-årig man och en 39-årig kvinna, åtalades vid Falu tingsrätt för grovt hemfridsbrott. Enligt åklagaren hade de olovligen trängt in i målsägandens lägenhet.

Målsäganden bodde granne med kvinnans mamma och kvinnan bodde i perioder hemma hos honom med sin hund. I mars 2024 uppstod ett bråk mellan målsäganden och kvinnan och det slutade med att kvinnan lämnade lägenheten. Därefter hade parterna viss kontakt gällande kvinnans tillhörigheter som blivit kvar i målsägandens lägenhet.

Målsäganden berättade att han var på jobbet när han fick ett samtal från polisen om att någon hade brutit sig in i hans bostad. Efter några dagar fick han reda på att det var kvinnan och en till person som brutit sig in. De tog bara med sig kvinnans saker, förutom en mössa som tillhörde honom.

Kvinnan berättade att hon uttryckt att hon ville få tillbaka sina saker, men att så inte skett. Mannen hade hotat med att kasta hennes saker. Hon och 27-åringen bröt därför upp dörren till målsägandens lägenhet och tog tillbaka sakerna.  

Tingsrätten konstaterade att ingen av de tilltalade hade tillåtelse att gå in i målsägandens lägenhet och att det var bevisat att de, tillsammans och i samförstånd, olovligen trängt in i målsägandens lägenhet och därigenom orsakat honom olägenhet men inte skada.

Tingsrätten fann att gärningen i objektivt hänseende var att betrakta som hemfridsbrott. Även om målsäganden hotat med att kasta kvinnans saker hade så inte skett, varför ingen nödsituation förelegat. Även om de tilltalade trott att en nödsituation förelegat ansåg rätten att gärningen varit oförsvarlig. Detta med hänsyn till att kvinnan på lagliga vägar, exempelvis genom ansökan om handräckning hos Kronofogdemyndigheten, kunnat få tillbaka sina saker. Gärningen hade därför inte varit rättfärdigad enligt bestämmelserna om nöd.  

Tingsrätten konstaterade att reglerna om laga självtäkt tar sikte på den situationen när den vars besittning till något har rubbats utan rätt, har rätt att återställa besittningsförhållandet på färsk gärning. I förevarande fall hade sakerna blivit kvar hos målsäganden en vecka innan gärningen. Någon olovlig besittningsrubbning hade därmed inte inträffat och under alla förhållanden var inte den påstådda gärningen från målsägandens sida färsk.

Även om omständigheterna varit sådana att kvinnan hade rätt att återta sina saker hade denna rätt inte medfört att hon utan att riskera straffrättsligt ansvar olovligen kunnat tränga sig in i målsägandens bostad.

De tilltalade dömdes för grovt hemfridsbrott – kvinnan till skyddstillsyn och mannen till dagsböter om sammanlagt 12 000 kronor.

Svea hovrätt konstaterar att hemfridsbrottet förvisso skedde genom inbrott i bostaden, vilket talar för att brottet ska bedömas som grovt. Hovrätten anser dock att övriga omständigheter varit sådan att det trots detta vid en sammantagen bedömning ska rubriceras som brott av normalgraden. 27-åringen döms till villkorlig dom och dagsböter om sammanlagt 7 200 kronor.