Den 13 oktober 2020 skadades en kvinna när hon arbetade i Södertälje hamn hos Axess Logistics Sweden AB. Hon fastnade med håret i en lyftskruv som var i rörelse. Hennes hårbotten och öra slets av och hon fick opereras i många timmar. Bolaget bedriver verksamhet med iordningställande och transport av fordon. I verksamheten ingår viss logistik som omfattar transport och leverans av bilar i Sverige, Norge och Danmark. Leveranserna utförs med lastbil, båt eller järnväg.
När olyckan inträffade arbetade kvinnan och ytterligare 13 inhyrda personer hos bolaget. De inhyrda arbetarna arbetade under bolagets ledning. Verksamheten med lastning och lossning av bilar via järnväg har bolaget bedrivit sedan 2012. Det kom i regel 20 tågvagnar per dag. Varje arbetsställe har en platschef. Under honom fanns en gårdschef och under gårdschefen fanns tre gårdsansvariga som ledde de olika delverksamheterna på gården. Det var en grupp på 5–6 personer som utsågs av gårdsansvariga som arbetade med lastning och lossning av bilar via järnväg.
Händelsen inträffade vid arbete med lossning av bilar som kommit med tåg. Bilarna på det nedre planet var utkörda från tågvagnen och det övre lastplanet höll på att sänkas. Kvinnan befann sig då inuti tågvagnen. Vid lossningen av tågvagnar kopplades först strömkablar på och dörrarna till tågvagnarna öppnades. Därefter klev personalen på tåget och klossade av, det vill säga tog bort metallbågar framför och bakom varje bil, och körde därefter av bilarna från tåget.
När det nedre planet var lossat sänktes det övre planet ner, varefter man klossade av övre planet och körde ut bilarna från det övre planet. Lastplanet sänktes genom att man tryckte på en knapp på utsidan av tåget. Den som tryckte på knappen kunde inte se in i vagnarna. Lastplanet sänktes ner genom fyra lyftskruvar, en i varje hörn av vagnen. Skruvarna var åtkomliga från insidan av tågvagnen och insmorda med fett. Det var inte tillåtet att vistas inuti vagnarna när lastplanet var i rörelse.
Åklagaren begärde att tingsrätten ålägger Axess Logistics Sweden AB att betala en förhöjd företagsbot om 1 000 000 kronor på grund av arbetsmiljöbrott genom vållande till kroppsskada. Företagets ansvariga anses uppsåtligen eller av oaktsamhet ha brutit mot 2 kap 5 § samt 3 kap 2 §, 2 a §, 3 § och 12 § 2 st arbetsmiljölagen (1977:1160), 7 § och 8 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete och 8 § jämfört med bilaga A, punkt A 2.13 samt 14 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2006:4) om användning av arbetsutrustning, varvid ansvarig(a)
a) inte kontrollerat så att den arbetsbeskrivning för lossning av bilar järnväg som fanns efterlevdes
b) inte sett till att lyftskruvar i godsvagnarna var försedda med skydd eller skyddsanordningar,
vilket lett till att kvinnan i samband med avlastning den 13 oktober 2020 fastnat med håret i en lyftskruv, varvid hennes hårbotten och öra slitits av.
Södertälje tingsrätt konstaterade först att arbetstagarna inte har fått tillräckliga kunskaper om arbetet och riskerna i arbetet genom utbildningen eller inskolningen. De har inte heller fått del av någon skriftlig instruktion. Arbetsmiljöarbetet har därmed stått i strid med bland anat bestämmelserna 3 kap. 2 a § arbetsmiljölagen, 7 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och 14 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av arbetsutrustning.
Tingsrätten ansåg vidare att det funnits flera allvarliga brister i arbetsmiljöarbetet. Bolaget bröt mot de bestämmelser i arbetsmiljölagstiftningen som anges i gärningsbeskrivningen med undantag av 2 kap. 5 § arbetsmiljölagen samt 8 § och bilaga A 2.13 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av arbetsutrustning. Bolaget eller ansvariga personer har därmed inte kontrollerat att den arbetsbeskrivning som fanns följdes.
Det systematiska arbetsmiljöarbetet har brustit allvarligt på flera sätt, vilket lett till att man inte kontrollerat att arbetsbeskrivningen följdes. Det är särskilt anmärkningsvärt att arbetsmiljöarbetet på detta sätt brustit eftersom en liknande händelse inträffat tidigare. Bolaget eller personer hos bolaget var alltså väl medvetna om den specifika risk som fanns vid arbetet vid järnvägen, vilket också framgick av de instruktioner som fanns, men inte användes. Vid arbetsmiljöarbetet borde också ha beaktats den särskilda risk som det innebar att arbetet vid järnvägen hade ett fastställt tidsfönster. Mot denna bakgrund är det klarlagt att det agerandet har skett av oaktsamhet.
Tingsrätten bedömde slutligen att det funnits orsakssamband mellan bolagets agerande och kvinnans skador. Företagsboten bestämdes till yrkade en miljon kronor.
Svea hovrätt konstaterar att Axess Logistics Sweden AB bedrivit ett seriöst arbetsmiljöarbete för att förhindra arbetsolyckor. Såvitt avser arbetsmomentet vid järnvägen har också Axess Logistics Sweden AB tagit fram en arbetsbeskrivning, daterad den 22 september 2015, för lossning av bilar järnväg. Bolaget har identifierat ett riskmoment i arbetet för de personer som arbetar med lossning av bilar på järnvägen och tagit fram skriftliga instruktioner för det arbetet. Efter nu aktuell händelse har ny rutin och instruktion för arbetet tagits fram.
De som arbetat med lossning av personbilar vid järnvägen har berättat att de fått en muntlig genomgång av aktuella arbetsuppgifter och att det i slutändan handlande om ”learning by doing” och sunt förnuft. De som arbetat, anställda eller inhyrda, synes ha varit medvetna om flertalet risker med våningsplan i tåg som var i rörelse vid lossning men ingen har kunnat erinra sig om att de tagit del av den vid tidpunkten gällande arbetsbeskrivningen.
Hovrätten konstaterar att det har varit arbetsmiljöansvariga inom Axess Logistics Sweden AB som skulle ha sett till att bland annat den aktuella kvinnan fick erforderlig kunskap och utbildning för arbetsuppgifterna samt om riskerna förenade med arbetet (se t.ex. 7 och 8 §§ i föreskrifterna AFS 2001:1 och 14 § i AFS 2006:4). I strid med de identifierade
riskerna vid arbetet för lossning av bilar i järnvägsvagn har emellertid personalen vid såväl lossning som lastning, på det sätt de berättat om, klivit på våningsplan i rörelse.
Om en annan person som utför ett arbetsmoment förmedlar felaktiga eller missvisande instruktioner eller utför ett moment i strid mot en instruktion förtar det inte arbetsgivarens ansvar.
Kvinnan hade således fått muntliga instruktioner inför arbetet med lossning av personbilar vid järnväg. Det har också funnits skriftliga sådana. Eftersom arbetet vid järnvägen trots detta har skett i strid med dessa instruktioner vid lossning av bilar kan inte Axess Logistics Sweden AB ha sett till att kvinnan har blivit tillräckligt informerad om hur arbetet skulle bedrivas och om de risker som var förknippade med det. Ansvariga för arbetsmiljön inom Axess Logistics Sweden AB har således åsidosatt vad som ålegat dem i enlighet med arbetsmiljölagen.
I likhet med tingsrätten finner hovrätten att utredningen inte ger stöd för att Axess Logistics Sweden AB uppsåtligen åsidosatt något som ålegat bolaget i enlighet med arbetsmiljölagen. Åsidosättandet har skett av oaktsamhet.
Hovrätten delar tingsrättens bedömning att det i Axess Logistics Sweden AB:s näringsverksamhet, av en person som har haft ett särskilt ansvar för tillsyn eller kontroll i verksamheten, har begåtts arbetsmiljöbrott genom vållande till kroppsskada. Det föreligger därför förutsättningar att ålägga bolaget att betala företagsbot.
Hovrätten konstaterar att det arbetsmiljöbrott som skett i Axess Logistics Sweden AB:s näringsverksamhet har bestått i vållande till kroppsskada, ett oaktsamhetsbrott av normalgraden. Kvinnan har, på det sätt som tingsrätten har beskrivit, drabbats svårt av arbetsplatsolyckan samtidigt som hon återgått till sitt arbete förhållandevis kort tid därefter. Vid en helhetsbedömning anser hovrätten att kvinnan drabbats av en skada av normalgraden men av svårare art och att det funnits en beaktansvärd risk för att skadorna skulle kunnat bli betydligt allvarligare än vad de faktiskt blev.
Mot bakgrund härav anser hovrätten att sanktionsvärdet är något lägre än vad tingsrätten har funnit och ska bestämmas till 400 000 kr (se NJA 2014 s. 139 I). Eftersom sanktionsvärdet understiger 500 000 kronor är bestämmelsen om förhöjd företagsbot i 36 kap. 9 § brottsbalken inte tillämplig. Tingsrättens dom ska ändras i enlighet med detta.