Det första fallet gäller MFF Fastigheter AB som träffade ett låneavtal med Aros Kapital AB den 28 februari 2019 avseende företagskredit med ett kreditbelopp om 13 000 000 kronor. Lånet förföll till betalning den 28 juni 2021 och kapitalskulden uppgick då till 11 754 159 kronor.
MFF och Aros träffade vidare den 19 augusti 2020 ett låneavtal avseende företagskredit till ett kreditbelopp om 7 000 000 kronor. Lånet förföll till betalning den 28 juni 2021 och kapitalskulden uppgick då till 6 737 506 kronor. MFF upplät panträtt i fastigheten Södertälje Enen 8 till säkerhet för MFF:s förpliktelser gentemot Aros enligt låneavtalet.
Den 12 juli 2021 mottog MFF två betalningsuppmaningar avseende lånet vid äventyr av uppsägning. Den 20 juli 2021 och den 2 augusti 2021 erlade Melton Holding AB de utestående beloppen. Den 24 augusti 2021 skickade Aros ett e-postmeddelande till Melton Holding AB:s företrädare och begärde en beskrivning och underlag på transaktionerna som uppstod i samband med amortering av lånet till MFF. En påminnelse skickades i september 2021. I november 2021 skickade Aros ett e-postmeddelande till Melton Holding AB:s företrädare och begärde att Melton Holding AB skulle fylla i en blankett om transaktionsspårning samt inkomma med underlag avseende de betalningar som gjordes i juli och augusti 2021. Den 10 mars 2022 fattade Ekobrottsmyndigheten beslut om att beslagta det belopp som tidigare hade betalats av Melton Holding AB från Aros bankkonto i Nordea.
Aros yrkade att tingsrätten ska förplikta MFF att utge ett kapitalbelopp om 18 491 665 kronor. Aros har anfört att bolaget haft en skyldighet enligt penningtvättslagen och tillhörande riktlinjer att inhämta fullgod kundkännedom om Melton Holding AB samt MFF när MFF försökt betala genom Melton Holding AB. Melton Holding AB har inte inkommit med tillräckliga svar. MFF har inte svarat alls. Aros har därför haft en skyldighet att avstå från transaktionen. MFF har invänt att Aros hade fullgod kundkännedom om Melton Holding AB och de medel som Melton Holding AB använde för att reglera MFF:s skuld.
Frågan om tillräcklig kundkännedom föreligger ska, enligt Stockholms tingsrätt (vars dom överklagats), prövas fortlöpande under en affärsrelation och om en sådan relation inte föreligger vid enstaka transaktioner av den storlek som är aktuella i det här målet.
Av utredningen framgår inte annat än att Aros ansåg sig ha tillräcklig kundkännedom om MFF och Melton Holding AB fram till dess att det blev känt att en företrädare för MFF och Meltons ställföreträdare hade frihetsberövats misstänkta för näringspenningtvätt. Frihetsberövande av huvudmän för ett bolag som en verksamhetsutövare har en affärsrelation med utlöser enligt tingsrättens uppfattning rimligen ett behov av utökad kund-kännedom.
Det är också verksamhetsutövaren som själv avgör vilken kundkännedom som är tillräcklig i det enskilda fallet. Det framstår därför som naturligt att Aros ansåg sig ha behov av att vidta åtgärder för kundkännedom.
I det här fallet har inbetalningar dock gjorts och Aros först därefter vidtagit åtgärder för utökad kundkännedom.
Eftersom Aros ansett sig inte ha tillräcklig kundkännedom har bolaget i och för sig inte heller varit skyldigt att acceptera betalning. Penningtvättsregleverket som sådant riktar sig mot verksamhetsutövaren och vad han eller hon får göra. Det reglerar alltså bara skyldigheten att ta emot pengarna. MFF har anfört att det saknas förutsättning att anse att betalning inte skett med befriande verkan med hänsyn till lagstiftning avseende penningtvätt eller annan lagstiftning/regelverk som berör finansiellt institut oavsett vad den må vara.
Enligt tingsrättens uppfattning är detta två olika saker. Det handlar å ena sidan om skyldigheten att acceptera betalning, och å andra sidan om förutsättningarna för betalning med befriande verkan. Tingsrättens tolkning är att ett kreditinstitut med stöd av penningtvättsregelverket kan vägra att ta emot en betalning även i de fall det rent civilrättsligt finns en skyldighet att acceptera betalning. I det fallet torde kreditinstitutet i stället få acceptera en kreditförlust i stället för att bryta mot regelverket. Frågan i målet blir därmed om Aros har vägrat att ta emot betalning eller om betalning har skett.
Som konstaterats ovan är det rent civilrättsligt inte en förutsättning för betalning med befriande verkan att Aros har godkänt vem som betalar. Det saknar därmed betydelse om Aros aldrig har godkänt betalning från Melton Holding AB för MFF:s förpliktelser. Det står också klart att Melton Holding AB den 20 juli 2021 och den 2 augusti 2021 gjorde inbetalningar om totalt 18 628 201 kronor till Aros för att betala MFF:s skuld.
Vid en samlad bedömning anser tingsrätten att Aros genom de åtgärder som redovisats inte har gjort det känt för MFF att betalningen av krediterna inte accepterades och att betalning med befriande verkan inte hade skett. Det framgår inte heller av utredningen att MFF informerats om att pengarna satts av på ett särskilt konto i avvaktan på utredning. MFF har därmed haft skäl att tro att betalning skett (jfr rättsfallet NJA 2022 s. 3). Det förhållandet att säkerheterna inte återlämnats till MFF medför ingen annan bedömning.
Tingsrättens slutsats blir således att Aros genom passivitet får anses ha godtagit de inbetalningar som gjorts.
Aros Kapital AB:s käromål ogillas därmed
MFF:s yrkande om att förplikta Aros att till MFF utge det skriftliga datapantbrevet som avser inteckning i fastigheten Södertälje Enen 8 ska därmed bifallas.
Det andra fallet gäller ett låneavtal mellan Aros Kapital AB och Birkakorset AB som parterna träffade den 20 augusti 2020 avseende företagskredit till ett belopp om 13 500 000 kronor och med säkerhet i form av panträtt i fastigheterna Södertälje Rådjuret 1 och Södertälje Rådjuret 2.
Efter förlängning förföll lånet slutligt till betalning den 28 januari 2022. Aros meddelade Birkakorset att bolaget vid betalning behövde inkomma med en utförlig beskrivning av medlens ursprung med tillhörande underlag.
Under perioden den 28 februari till och med den 3 mars 2022 mottog Aros fyra betalningar om sammanlagt 13 500 120 kronor. Två av dessa – om 1 000 000 kr vardera – gjordes den 28 februari respektive den 3 mars, från ett konto som Birkakorset innehade som klientmedelskonto hos EFUS Advisors AB (EFUS Advisors). Den 28 februari skedde ytterligare två betalningar; dels 1 000 120 kronor från Melton Holding AB (Melton Holding), dels 10 500 000 kr från Restaurang Camera AB (Camera).
Den 4 mars ställde Aros frågor till Birkakorset om varför betalning skett från andra bolag. Birkakorset inkom med svar och visst underlag, inklusive en revers daterad den 9 mars 2020 och utställd till Birkakorset från Lilla Almen i Södertälje AB.
Den 20 oktober 2022 beslagtog Ekobrottsmyndigheten (EBM) hos Aros de medel som inbetalats till bolaget av Birkakorset, via kontot hos EFUS Advi-sors, samt från Melton Holding och Camera.
Den 7 mars 2023 meddelade Aros att företaget ansåg företagskrediten obetald och krävde full betalning av Birkakorset.
Den 3 maj 2023 hävde EBM beslaget såvitt avsåg 2 000 000 kronor. Aros har godtagit detta belopp som dellösen av krediten motsvarande de betalningar som gjordes från Birkakorsets klientmedelskonto.
Aros har yrkat att tingsrätten ska förplikta Birkakorset att utge 11 500 000 kronor jämte ränta om 24 procent per år.
Aros har vidare yrkat att tingsrätten ska förplikta Birkakorset att betala upplupen dröjsmålsränta på kapitalbeloppet om 4 083 287 kronor.
Eftersom en stor del av målet har avsett frågan om Aros hade tillräcklig kundkännedom, behandlar Stockholms tingsrätt, vars dom överklagats, denna fråga först. Aros har därvid gjort gällande att bolaget saknat tillräcklig kundkännedom om Birkakorset samt Melton Holding och Camera. Detta håller tingsrätten med om.
Eftersom Aros inte haft tillräcklig kundkännedom har bolaget inte heller varit skyldig att acceptera betalning. Aros har således haft rätt och skyldighet att vägra betalning med stöd av penningtvättslagen. I linje med vad som sagts i det föregående bedömer tingsrätten att detta gäller även om det av allmänna civil-rättsliga regler om fordringar och betalning i och för sig finns en skyldighet att acceptera betalning. Att detta medför risk för en kreditförlust är något som Aros får tolerera för att inte bryta mot penningtvättslagen.
Frågan blir då vad som krävs av Aros vid tidpunkten för kontoinsättningarna för att bolaget ska anses ha vägrat betalning. Enligt tingsrättens uppfattning har det ålegat Aros underrätta Birkakorset om att transaktionerna inte infriat skuldförhållandet på grund av att Aros inte fick tillgodogöra sig betalning på grund av penningtvättslagen. Alternativt har Aros haft möjlighet att underrätta Birkakorset om att skuldförhållandet består tills tillräcklig kundkännedom erhållits.
Oavsett vilken närmare grad av skyndsamhet som ålegat Aros i detta sammanhang konstaterar tingsrätten att Birkakorset före oktober 2022 haft skäl att utgå från att avtalsenlig betalning med infriande verkan gjorts och att skuld-förhållandet upphört. Det saknas därmed skäl att behandla betydelsen av att medlen senare tagits i beslag av EBM. Aros har således genom passivitet god-tagit betalningarna som ett infriande av skuldförhållandet. Att Birkakorset inte fick kvitto på betalning eller pantbreven tillbaka ändrar inte bedömningen.
Av detta följer också att betalningarna inte utgör betalning utan rättsgrund .
Detta innebär att Aros inte får några pengar och att Aros i enlighet med genkäromålet ska återlämna det skriftliga pantbrev som avser inteckning i fastigheten Södertälje Rådjuret 2. Birkakorset ska även förklaras ha bättre rätt än Aros till de datapantbrev som avser inteckning i fastigheten Södertälje Rådjuret 2 och i fastigheten Södertälje Rådjuret 1.
Båda målen är alltså överklagade och prövningstillstånd har hittills beviljats i ett av målen.