Europeiska kommissionen beslutade i december 2023 att Lantmännen ek och Lantmännen Biorefineries AB företag skulle betala nästan 48 miljoner euro för att ha deltagit i ett konkurrensbegränsande samverkan på etanolmarknaden.
Enligt kommissionen hade bolagen genom samordnat agerande och informationsutbyte manipulerat priserna på etanol till nackdel för konkurrensen.
Beslutet fattades inom ramen för ett ”hybridförfarande” som bestod i antagandet av ett förlikningsbeslut och därefter av ett beslut om att avsluta det ordinarie förfarandet.
Förutom Lantmännen hade Alcogroup S.A., Alcodis S.A (Alcogroup) och Abengoa varit föremål för utredning. Endast Abengoa valde att godta kommissionens förlikningserbjudande medan övriga avstod att acceptera erbjudandet. Kommissionen valde därefter att avsluta utredningen mot Alcogroup på grund av brist på bevis.
Lantmännen har nu väckt talan mot beslutet och yrkat att tribunalen ska ogiltigförklara det. Sökandena har åberopat två grunder till stöd för sin talan.
Till stöd för den första grunden har sökandena gjort gällande att kommissionen, genom att tillämpa ett hybridförfarande med ett enda företag som deltog i förlikningen och genom att anta förlikningsbeslutet avseende Abengoa, åsidosatte sökandenas rätt till oskuldspresumtion. I stället borde kommissionen ha avvaktat fram till att det ordinarie förfarandet var avslutat.
Tribunalen konstaterar i denna del att det kan vara nödvändigt för kommissionen att i ett beslut om att avsluta ett förlikningsförfarande ta upp andra deltagares ageranden i den påstådda konkurrensbegränsande samverkan. Att använda ett hybridförfarande strider alltså inte i sig mot oskuldspresumtionen.
Antagandet av ett förlikningsbeslut medför vidare inte några rättsverkningar som påverkar de beslut som fattas senare inom ramen för det ordinarie förfarandet avseende en part som inte har ingått förlikning. Detta bekräftas av att kommissionen bedömde att bevisen inte räckte avseende Alcogroup och Alcodis deltagande.
Vidare konstaterar tribunalen att kommissionen i förlikningsbeslutet införde formuleringen ”övriga parter i utredningen” för att hänvisa till sökandena och Alcogroup gemensamt samt klargjorde att beslutet inte riktade sig till de ”övriga parterna i utredningen” och att förlikningsbeslutet varken fastställde eller syftade till att ens preliminärt fastställa deras ansvar för deras deltagande i någon överträdelse.
Genom att formulera sig på det sättet anser tribunalen att kommissionen tydligt visat att den inte hade att ta ställning till ansvaret för ”övriga parter i utredningen”. Inte heller i övrigt anses kommissionen ha uttryckt sig på ett sätt som stått i strid med oskuldspresumtionen.
Kommissionen anses inte heller ha brustit i sin opartiskhet genom att använda hybridförfarandet.