Zaffer (Australia) Pty Ltd ansökte den 28 augusti 2019 om fastställelse av en arbetsplan för undersökningsarbeten inom undersökningstillstånden Näverberg nr 1. Skälet till begäran är att invändningar mot arbetsplanen hade framförts av en ägare till två fastigheter belägna inom det ansökta arbetsområdet.

Arbetsplanen samt tillägg till arbetsplanen avser undersökningsarbeten i form av geologiska kartering och provtagning, geofysisk mätning och kärnborrning under perioden l juli 2019-30 september 2020. Geologisk kartering innebär att personal till fots går över området med en hammare och undersöker vad det är för slags bergart som ingår i befintliga hällar som finns. Eventuellt tas ett till flertal prover på ett par kilo med hjälp av en hammare. Vid utvalda platser till exempel befintliga gravhål/gravområdet kan provtagning komma att ske med hjälp av en hammare och stensåg,

Geofysiska undersökningar enligt arbetsplanen består av elektromagnetiska mätningar där personal inom arbetsområdet förflyttar sig med mätinstrument längs förutbestämda mätlinjer. Mätningar sker till fots, med viss hjälp av 4-hjuling eller skoter för transport av utrustning. I terräng ska all utläggning och inhämtning av kabelslinga för geofysiska mätningar ske till fots, oavsett årstid. Mätslingan har en diameter om cirka tre millimeter och kommer att vara utlagd under några enstaka dygn i samband med att de geofysiska mätningarna genomförs. Efter avslutad mätning tas kabelslingan in av Zaffer och området lämnas som det såg ut innan mätningen.

Bergmästaren fastställde arbetsplanen med fyra villkor, bland annat att den nämnde fastighetsägaren ska underrättas om när arbetena påbörjas och efter utförd borrning ska borrhålen utmärkas tydligt i terräng.

Fastighetsägaren överklagade och yrkade att Mark- och miljödomstolen i Nacka skulle upphäva beslutet och att ärendet skulle återförvisas till Bergsstaten för förnyad handläggning. Han menade bland annat att Bergsstaten inte krävt att Zaffer Pty Ltd utreder risker för miljön med verksamheten eller meddelat villkor till skydd för miljön, trots att det funnits skäl för detta. Frågan om rådighet för vattenverksamheten i arbetsplanen har heller inte utretts närmare. Mot bakgrund av bestämmelser i minerallagen måste Bergsstaten beakta allmänna miljö- och naturvårdsintressen.

Överklagandet avslogs och fastighetsägaren gick vidare till Mark- och miljööverdomstolen som gör samma bedömning. Den första frågan är om bergmästaren kan föreskriva särskilda villkor till skydd för miljön. Det framgår direkt av minerallagen 3 kap. 5 d § samt av lagens förarbeten att bergmästaren vid sin prövning av en arbetsplan har att beakta även allmänna intressen och ska skriva villkor till skydd för detta intresse.

Minerallagen syftar dock, till skillnad från miljöbalken, inte i första hand till att hantera frågor om miljöpåverkan. Enligt Mark- och miljööverdomstolen förefaller det inte ha varit lagstiftarens avsikt att frågor som har betydelse för miljön i huvudsak ska hanteras inom ramen för bergmästarens prövning av arbetsplaner. Skyddet för natur- och kulturmiljö har istället garanterats på andra sätt, i första hand genom miljöbalken som parallellt med minerallagen är tillämplig på verksamheten. Någon egentlig prövning av motstående miljöintressen förutsätts inte ske i samband med prövningen av arbetsplanen. Detta särskilt sett mot att lagstiftaren endast låtit omstridda arbetsplaner bli föremål för bergmästarens myndighetsprövning trots att Lagrådet framförde invändningar mot ett sådant förslag (se prop. 2004/05:40 s. 52).

Mot bakgrund av detta bedömer Mark- och miljööverdomstolen att bergmästaren inte har att direkt tillämpa bestämmelserna i miljöbalken såsom de allmänna hänsynsreglerna i balkens 2 kap. vid sin prövning av arbetsplaner. Det är i stället den enligt miljöbalken utpekade ansvarige tillstånds- eller tillsynsmyndigheten som kontrollerar att bestämmelserna i miljöbalken eller föreskrifter utfärdade med stöd av balken uppfylls av verksamhetsutövaren. Detta hindrar dock inte bergmästaren att, inom ramen för sin prövning enligt minerallagen, föreskriva mer allmänna villkor rörande bl.a. hur undersökningsarbetet ska utföras i olika avseenden med hänsyn till miljön.

När det gäller prövningen av den aktuella arbetsplanen ska den arbetsplan som tillståndshavaren ska upprätta bland nannat innehålla en redovisning för det undersökningsarbete som planeras, uppgift om vilka tillstånd eller anmälan enligt annan lagstiftning tillståndshavaren redan har, har sökt eller har för avsikt att söka samt en bedömning av i vilken utsträckning arbetet kan antas påverka allmänna intressen. Tillståndshavaren har på sätt som redovisats ovan en skyldighet att följa miljöbalkens regler samt utföra undersökningsarbetet så att minsta skada och intrång vållas på natur- och kulturmiljön.

Mot bakgrund av den prövning som kommer att göras inom ramen för anmälningsärendet finns det enligt domstolen inte skäl att nu, vid fastställandet av arbetsplanen, begära in ytterligare utredningar om omgivningspåverkan från borrningen.

Bergmästaren får vidare anses ha tagit tillräcklig hänsyn till de allmänna miljöintressena i dess beslut att godkänna den aktuella arbetsplanen för provborrning och det finns inte i övrigt skäl att sätta ifråga den avvägning som bergmästaren har gjort. Domstolen finner således inte skäl att upphäva bergmästarens beslut eller föreskriva ytterligare villkor för arbetsplanen. Överklagandet ska därför avslås.