Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Sophämtare förlorar 50-miljonersmål mot kommun

Ett renhållningsföretag som begär 50 miljoner kronor av Marks kommun i tillägg för gångavstånd vid sophämtningarna förlorar i tingsrätten. Avtalet ska tolkas så att ersättning utgår med en avgift per år och anläggning i det fall gångavstånd föreligger och inte vid varje tillfälle sophämtning sker.

Sophämtare förlorar 50-miljonersmål mot kommun

Marks kommun ansvarar för hanteringen av kommuninvånarnas hushållsavfall. I Kommunen finns det cirka 20 000 sopkärl för hushållsavfall. Ett avtal om avfallsentreprenad ingicks mellan Ad Infinitum Recycling AB och kommunen under år 2015 och var gällande från den 1 januari 2016 till den 31 december 2018.

Under pågående process har Ad Infinitum Recycling AB köpts upp av Remondis Infinitum AB. För enkelhets skull kallas entreprenören genomgående härefter i domen för Remondis. Parterna har avtalat om att standardavtalet AB 04 med vissa justeringar ska utgöra avtalsinnehåll för Entreprenaden. Utöver Kontraktet och AB 04 utgör förfrågningsunderlaget och anbudet inkluderat prislistan, alltså kontraktshandlingar, vilka beskriver omfattningen av Remondis åtagande gentemot kommunen samt de villkor som gäller för entreprenaden.

Parterna är oense om storleken av tilläggsersättningen för gångavstånd.

Företaget begär i första hand 49 932 188 kronor ytterligare i tilläggsersättning för gångavstånd vid varje tömning där gångavstånd föreligger. Kommunen hävdar att tilläggsersättning för gångavstånd enligt parternas avtal ska utgå per hämtningsställe och år.

Och kommunen får rätt. Borås tingsrätt börjar med att konstatera att det i målet inte visats att det funnits någon gemensam partsvilja vid avtalets ingående i fråga om hur ersättning för gångavstånd ska beräknas. Detta medför att tolkningen får grundas på avtalets ordalydelse samt vad som, utifrån den rättsliga kontexten och allmänna lämplighetsöverväganden, är ett sakligt sett förnuftig och rimlig tolkning.

Avtalet vilar helt på det förfrågningsunderlag som kommunen upprättat inför anbudsgivningen. Avtalstexten är således ensidigt upprättad av kommunen och i ett konsumentförhållande hade detta tolkats till konsumentens fördel. Avtalet är emellertid inte ingånget med en konsument utan med en näringsidkare. I detta fall med två kommersiella parter är inte otydligheten i avtalet sådan att det per automatik ska läggas kommunen till last.

Tingsrätten slår fast att frågor om hämtning och behandling av hushållsavfall inte var obekanta för tidigare VD respektive vice VD på Remondis, som hörts i målet, när de avgav bolagets anbud. Båda hade enligt egen uppgift lång erfarenhet inom branschen, framför allt den sistnämnde.

Enligt de båda var det vd:n som i huvudsak skötte kalkylering och räknandet inför anbudsgivandet. Denne har uppgett att han i första hand fokuserade på att prissätta tjänsterna av stor omfattning samt att han noterade att tilläggstjänsterna hade ringa omfattning. Han har också förklarat att när han fyllde i à- priserna uppdaterades prislistan automatiskt med totalsumman för tilläggstjänsterna.

För honom vad det dock tydligt att ersättningen för gångavstånd var samma som för antal kärl, det vill säga vid varje tillfälle. Han har vidgått att han noterade hänvisningen till renhållningsförordningen som ren information om att den fanns, men inte att den skulle utgöra avtalsinnehåll. Vice vd:n har vitsordat att den första sidan i prislistan, den avseende den reguljära tömningen, var den viktigaste eftersom den avsåg det stora antalet tömningar av kärl samt att man inte lade stor vikt vid tilläggstjänsterna. Han har vidare angett att man inte såg någon skillnad på prissättningen av tilläggstjänsterna.

I förfrågningsunderlaget har antalet gångavstånd för de olika avståndsintervallen uppgetts till 30, 20, 8, 7, 3, 2, 2. Med den erfarenhet som vd:n har när det gäller tömning av hushållssopor, kan han inte ha varit okunnig om att det i kommuner regelmässigt finns olika taxor som abonnenterna erlägger till kommunen, beroende på kärlens storlek och antal, hämtningsfrekvens samt avstånd. Mot bakgrund av att tömningsintervallen för hushållen i huvudsak är satta till 26 eller 52 gånger per år framstår det som främmande att antalet gångavstånd är angett till antalet tömningar och mer naturligt att det avser antalet hushåll med gångavstånd.

Av utvärderingsrapport från Avfallshantering Östra Skaraborg angående upphandling med en avtalsperiod 1 mars 2015 till 28 februari 2021, det vill säga en upphandling som ligger i tiden före den i målet aktuella, gällande insamling av hushållsavfall, en upphandling där Remondis deltog, framgick att i den fasta ersättningen till leverantören ingick ersättning för gångavstånd. Frågeställningen var således inte ny för vd:n och vice vd:n.

Det kan, menar rätten, rent språkligt och logiskt anmärkas först att själva utformningen av förfrågningsunderlaget pekar i riktning för den tolkning som kommunen hävdat. De tilläggstjänster som finns angivna har en helt annan karaktär än gångavstånden. Det framstår som uppenbart att ersättning för montering av RFID-tagg, tvättning av kärl etecetera sker vid de tillfällen som behov uppstår, det vill säga att ersättning utgår per tillfälle. Det är klart att tvättning av kärl inte kan begäras vid varje tömningstillfälle för en årlig avgift.

Båda parter har varit ense om att det inledningsvis varit problem med utförandet av tjänsterna men detta har i första hand hänförts till att fråga var om en ny entreprenör samt dåligt väder under inledningen av entreprenadperioden. Det är först i samband med att en delägare i bolaget tillträder som frågan om gångavstånd aktualiseras.

Uppgifterna från vd:n och vice vd:n tyder också klart på att de båda inte med tillräcklig noggrannhet satte sig in i avtalets olika delar. Enligt punkten AFB 25 i förfrågningsunderlaget kunde frågor ställas under anbudstiden om något var oklart.

Tingsrätten noterar att det omstämda beloppet, 49 932 188 kronor, utgör 196,2 procent av kostnaden för den reguljära tömningen i Marks kommun under tre år, 25 449 706 kronor.

Med andra ord har kostnaden för upphandlingen, enligt Remondis, i stort sett tredubblats. Remondis har i målet inte velat redovisa varken kalkylerna bakom deras anbud eller utfallet av entreprenaden.

Vid en samlad bedömning finner tingsrätten att övervägande skäl talar för att avtalet ska tolkas på sätt som Kommunen förordat, det vill säga att ersättning utgår med en avgift per år och anläggning i det fall gångavstånd föreligger. Detta utgör enligt tingsrättens bedömning en rimlig och förnuftig reglering av parternas intressen.

Remondis har vidare påstått att entreprenaden innefattade ett mycket större antal gångavstånd än kommunen vidgått. Det ankommer på Remondis att styrka sin talan. I förfrågningsunderlaget/prislistan har kommunen angett ett antal om 72 gångavstånd. Parterna är ense om att antalet inte är slutligt/fixerat utan kan förändras under avtalsperioden samt att det verkliga behovet styr entreprenaden.

Mot bakgrund av hur förfrågningsunderlaget formulerats måste, anser kommunen, ersättningsbart gångavstånd avse avståndet från tomtgränsen till sopkärlet som kommunen hävdar, inte från sopbilen till sopkärlet som bolaget hävdar.

Käromålet ska därmed i sin helhet ogillas.   

Instans
Tingsrätterna
Rättsområden
Offentlig upphandling, Föroreningar, avfall och miljöskador, Köprätt, Avtalsrätt

Ladda ner dokument

Skapa ett abonnemang på Lexnova Nyheter för att få tillgång till de underliggande domarna.

1 fil tillgänglig