Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Lärarstudenter stängs av efter misstänkt AI-fusk

Examinatorn reagerade på att den text som de två lärarstudenterna lämnat in höll avsevärt mycket högre kvalitet än det utkast som studenterna hade lämnat in ett drygt halvår tidigare. Domstolarna anser i likhet med universitetet att studenterna inte självständigt har författat den slutliga texten. Besluten att stänga av studenterna fastställs därför.

Disciplinnämnden vid Malmö universitet beslutade i oktober 2024 att i sex respektive nio veckor stänga av två lärarstudenter från deltagande i undervisningen. Skälet till att en av studenterna stängdes av i nio veckor var att han tidigare gjort sig skyldig till en snarlik förseelse.

Studenterna lämnade i december 2023 in ett textutkast till sin handledare. De rekommenderades av handledaren att inte lämna in arbetet för examination vid det ordinarie examinationstillfället, vilket de inte heller gjorde. Den slutliga texten lämnades i stället in vid ett omprovstillfälle i augusti 2024.

Som skäl för besluten angavs att studenterna hade lämnat in en text som misstänktes ha upprättats med hjälp av AI-verktyget ChatGPT, även om det inte gick att slå fast helt säkert. Examinatorn hade reagerat på att texten höll ovanligt hög akademisk och språklig nivå, såväl i allmänhet som i jämförelse med utkastet.

Vidare hade studenterna fått upprepade möjligheter att redogöra för hur arbetet med texten gått till, exempelvis vem som skrivit vad och hur tankeprocessen sett ut. Studenterna hade dock, enligt nämnden, inte lyckats beskriva arbetsprocessen med texten.

Examinatorn hade även matat in instruktionerna till det aktuella arbetat i ChatGPT och då erhållit en text med samma stil som den text som lämnats in av studenterna. Likheterna består, bedömde examinatorn, i att texten har ett korrekt språk med opersonliga och passiva formuleringar.

Studenterna överklagade till Förvaltningsrätten i Malmö och anförde att misstanke uppstod på grund av textens ovanligt höga kvalitet. Examinatorn och institutionen saknar dock tillräcklig kännedom om klagandenas språkliga kunskaper och erfarenheter akademiskt skrivande för att göra en sådan bedömning.

Vad gäller studenternas påstådda oförmåga att redogöra för arbetets gång måste det beaktas att de, när de konfronterades med misstankarna, blev överrumplade samt att konfrontationen ägde rum cirka en månad efter att texten hade lämnats in. Det är därför inte konstigt att de i det sammanhanget hade svårt att redogöra för processen med texten.

Vidare framgår, framhöll klagandena, det inte specifikt vad det är som gör att institutionen inte kan acceptera att sluttexten har förbättrats så pass mycket jämfört med ett tidigare utkast. Enligt klagandena går det inte att utesluta att deras etniska tillhörighet har påverkat bedömningen.

Förvaltningsrätten inledde med att konstatera att det i sig inte är märkligt att den slutliga texten var väsentligt mycket bättre än utkastet, särskilt som handledaren hade kritiserat utkastet. Samtidigt har en erfaren examinator bedömt att den inlämnade texten både språkligt och innehållsmässigt är ovanligt avancerad, och att den är för bra för att vara författad av studenter på termin fem.

Av betydelse är även att studenterna inte tog del av någon handledning mellan de två inlämningstillfällena, vilket institutionen har framhållit normalt utgör ett viktigt stöd i att lära sig hantverket med akademiskt skrivande.

Därtill har examinatorn matat in instruktionerna i ChatGPT och fått ett svar som språkligt överensstämmer med den slutliga versionen av texten. Det är också, ansåg domstolen, tydligt att det utkast som lämnades in i december 2023 ”hade ett väsentligt sämre språkligt och faktiskt innehåll” än den inlämnade texten.

Slutligen framgår att ingen av studenterna har kunnat redogöra närmare för deras arbetsprocess, konstaterade förvaltningsrätten. De har inte kunnat beskriva vem som gjort vad och inte heller lämnat in någon tidigare version av arbetet eller redovisat något annat arbetsmaterial.

Det stämmer visserligen att universitetet inte tagit ställning till om arbetet tillkommit med stöd av ett AI-verktyg eller på något annat sätt. Trots detta ansåg domstolen att det var klarlagt att studenterna inte författat texten självständigt.

Sammantaget ansågs disciplinnämnden ha haft fog för sina beslut.

Kammarrätten i Göteborg gör i båda fallen samma bedömning som förvaltningsrätten. Överklagandena avslås alltså.

Ladda ner dokument

Namn Storlek Ladda hem

19-25.pdf

800 KB

16-25.pdf

800 KB
Instans
Kammarrätterna
Rättsområden
Legitimations- och disciplinärenden, Skola och utbildning, Förvaltningsrätt, Tillstånd och tillsyn