Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Måste betala vite för vägran lämna handlingar till bodelningsförrättare

En kvinna vägrar på begäran av bodelningsförrättaren att dela med sig av bland annat huvudboken för det företag hon är delägare i och måste nu betala vite om 5 000 kronor. Hovrätten ifrågasätter inte att företaget nekat kvinnan tillgång till boken men hon skulle kunna göra mer för att få ut den.

Måste betala vite för vägran lämna handlingar till bodelningsförrättare

Tingsrätten dömde den 31 augusti 2018 till äktenskapsskillnad mellan den nu aktuella kvinnan och hennes man. I domen förordnades en bodelningsförrättare. Sedan bodelningsförrättaren begärt sig entledigad beslutade tingsrätten att förordna en ny bodelningsförrättare. Efter ansökan från denne bodelningsförrättare  förelade tingsrätten kvinnan att inom fyra veckor från delgivning av beslutet till bodelningsförrättaren inkomma med huvudbok för det bolag som kvinnan är delägare i inklusive underlag för varje transaktion, kapital- och räntebesked för samtliga tjänstepensionsförsäkringar där kvinnan är försäkrad samt skatteuträkning för kvinnan avseende inkomståret 2018.

Tingsrätten beslutade att om kvinnan underlåter detta kan hon komma att förpliktas att till staten betala ett vite om 5 000 kronor för varje fjortondagarsperiod som hon inte har inkommit med samtliga handlingar.

När kvinnan vägrade lämna ut handlingarna yrkade bodelningsförrättaren att tingsrätten skulle ålägga kvinnan att betala vitet till staten.

Av 17 kap. 5 § äktenskapsbalken följer att makar ska uppge sina tillgångar och skulder till förordnad bodelningsförrättare. Vidare framgår att domstolen på ansökan av bodelningsförrättaren får förelägga och döma ut vite för att makarna ska fullgöra sina skyldigheter.

Det domstolarna haft att pröva är om kvinnan brutit mot vitesföreläggandets föreskrifter och – om så är fallet – om hon i så fall haft giltig ursäkt att inte följa vitesföreläggandets föreskrifter. Om vitet enligt tingsrätten ska dömas ut kan tingsrätten pröva om det finns särskilda skäl för jämkning.

Härvid har kvinnan vid tingsrätten anfört att hon är minoritetsägare i bolaget och inte har juridisk möjlighet att ta del av handlingarna. Hon har anfört att hon hos bolaget har begärt att erhålla huvudboken för utlämnande till bodelningsförrättaren men att bolaget har motsatt sig ett utlämnande. Till stöd för sitt påstående har hon åberopat ”utdrag ur bodelningsförrättarens ansökan om vitesföreläggande till styrkande att bolaget vägrat medge insynsrätt i de begärda handlingarna och bodelningsförrättaren har bekräftat detta”.

Luleå tingsrätt bedömde att endast kvinnans påstående om att hon begärt ut huvudboken från bolaget inte visar att hon gjort vad som rimligen kan begäras av henne. Det hon har åberopat till stöd för sitt påstående, det vill säga vad bodelningsförrättaren i skrift har återgett ifråga om dennes vitsordande av omständigheterna – vilka synes baseras på kvinnans uppgifter till honom, gör inte att tingsrätten kan komma till någon annan slutsats. Att hon verkligen har försökt göra vad som rimligen kan begäras av henne är, mot bakgrund av de sammantagna omständigheterna – däribland att hon dagen innan den kritiska tidpunkten överlåtit nära av sitt hälftenägande (40 procent) av bolaget till sin son – inte visat. Hon har enligt tingsrätten därmed inte visat att hon haft giltig ursäkt för sin underlåtenhet att efterkomma vitesföreläggandet.

Inte heller beträffande övriga förhandlingar har kvinnan haft giltig ursäkta för att inte efterkomma föreläggandet.

Därför skulle vitet dömas ut.

Hovrätten för Övre Norrland konstaterar beträffande utlämnande av huvudboken att enligt 7 kap. 36 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551) ska varje aktieägare och ombud eller biträde som denne anlitar ges tillfälle att ta del av räkenskaper och andra handlingar som rör bolagets verksamhet i den omfattning det behövs för att aktieägaren ska kunna bedöma bolagets ställning och resultat eller ett visst ärende som ska behandlas vid bolagstämman. Av tredje stycket i bestämmelsen framgår att vad som stadgas i första stycket inte gäller om det skulle medföra en påtaglig risk för allvarlig skada för bolaget att aktieägaren får del av uppgifter om bolagets verksamhet.

En aktieägare som anser att bolagsledningen hindrar honom eller henne från att utöva insyn i bolaget kan föra talan inför domstol med yrkande om att han eller hon ska beredas tillfälle att ta del av berörda handlingar. I samband härmed kan aktieägaren begära att domstolen förpliktar bolagsledningen att tillhandahålla handlingarna vid äventyr av vite (se prop. 1997/98:99, s. 118 f.).

Kvinnan har i hovrätten anfört att hon är anställd i bolaget och äger en minoritetspost om tio procent i bolaget. Hon har vidare anfört att hon inte har tillgång till bolagets huvudbok och att bolaget meddelat att de inte avser att lämna ut huvudboken till henne. Hovrätten, som inte finner skäl att ifrågasätta uppgiften om att bolaget nekat henne tillgång till huvudboken, gör bedömningen att utredningen i målet inte ger tillräckligt stöd för att hon har uttömt sina möjligheter att efterkomma föreläggandet. Kvinnan har därmed inte visat att hon varit förhindrad att följa föreläggandet eller att hon annars haft giltig ursäkt att inte efterkomma detsamma. Vitet ska därför utdömas i denna del såväl som i övriga delar.

Hovrätten finner i likhet med tingsrätten att särskilda skäl att jämka vitesbeloppet saknas. Inte heller i övrigt anser hovrätten att det föreligger hinder för vitets utdömande. Därför ska kvinnan förpliktas att betala försuttet vite. Tingsrättens dom ska därmed fastställas

Instans
Hovrätterna
Rättsområden
Brott mot samhället, Civilprocess, Bodelning

Ladda ner dokument

Skapa ett abonnemang på Lexnova Nyheter för att få tillgång till de underliggande domarna.

1 fil tillgänglig