Socialstyrelsen beslutade i mars 2024 att avslå en kvinnas ansökan om bevis om rätt att yrkestiteln undersköterska. Beslutet om att avslå ansökan fattades eftersom kvinnan inte visat att hon har godkända betyg om minst 1 240 gymnasiepoäng i ämnen med inriktning mot vård och omsorg.
Kvinnan överklagade beslutet och yrkade att hon skulle beviljas bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska. Hon har 800 gymnasiepoäng inom vård och omsorg, har studerat fem terminer på sjuksköterskeutbildning samt arbetat som undersköterska i två år. Hon är en kurs ifrån sjuksköterskeexamen.
Socialstyrelsen motsatte sig ändring av beslutet. Huvudregeln för bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska är att man har en vårdutbildning från gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning. Det är möjligt att kompensera för bristande gymnasiepoäng genom högskoleutbildning eller tjänstgöring som undersköterska. Det är dock endast mindre brister i utbildningen som kan läkas på detta sätt. Det krävs godkända betyg om minst 1 000 gymnasiepoäng inom vård för att eftergymnasiala studier eller tjänstgöring ska bidra till att uppnå kraven.
Förvaltningsrätten i Härnösand konstaterade att bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska enligt patientsäkerhetslagen ska utfärdas till den som har en utbildning med inriktning mot vård och omsorg från gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning, eller har förvärvat en kompetens som motsvarar den som uppnås genom en sådan utbildning.
Även den som har sjuksköterskeexamen enligt högskoleförordningen ska få bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska.
Kvinnan hade endast 800 gymnasiepoäng från vård- och omsorgsprogrammet. Hennes gymnasieutbildning uppfyllde därför inte kraven för att använda titeln undersköterska.
Förvaltningsrätten konstaterade därefter att det finns möjlighet att läka bristerna i gymnasiepoäng genom högskolepoäng eller erfarenheter som undersköterska. Det finns inga bestämmelser eller vägledande praxis avseende vilket lägsta krav som kan ställas att den sökandes utbildning för att bristerna ska kunna vägas upp av andra meriter. Socialstyrelsen bedömde i sitt beslut att gränsen skulle sättas vid 1000 gymnasiepoäng. Detta motiverades med att utbildningen annars faller utanför ramen för vad som kan anses vara en enhetlig kompetensnivå enligt patientsäkerhetslagen.
Mot bakgrund av syftet med regleringen av yrkestiteln instämde förvaltningsrätten med Socialstyrelsens bedömning. Kvinnans arbetslivserfarenhet och gymnasiala utbildning kunde därför inte kompensera för vad hon saknar utbildningsmässigt. Hennes överklagande avslogs därför.
Kvinnan överklagade beslutet och yrkade att hon skulle beviljas bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska. Socialstyrelsen motsatte sig ändring av beslutet.
Kammarrätten i Sundsvall konstaterar inledningsvis att syftet med regleringen av yrket är att säkerställa en enhetlig kompetensnivå, med avseende på bedömningsförmåga, omvårdnadskunskap och kunskaper om hälso- och sjukvård.
Frågan är om kvinnans bristande gymnasiepoäng kan läkas av hennes eftergymnasial studier samt hennes arbetserfarenhet.
Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om skyddad yrkestitel för undersköterskor kan den som inte helt uppfyller kraven för avslutad gymnasieutbildning kompensera med andra meriter. Formuleringen ”inte helt uppfyller kraven” visar enligt kammarrätten att det endast är vid en mindre skillnad mellan den avklarade utbildningen och utbildningskraven som det är möjligt att kompensera för bristerna med andra meriter. Detta återspeglar tanken om att säkerställandet av en enhetlig kompetensnivå i huvudsak sak ske genom krav på utbildning.
Kvinnans 800 gymnasiepoäng i vårdkurser ska därför jämföras med de föreskrivna 1 240 gymnasiepoäng som normalt sett krävs. Kvinnans brister i utbildning på gymnasienivå är alltför stora för att dessa ska kompenseras med andra meriter.
Kvinnan uppfyller därför inte kraven för att beviljas bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska. Hennes överklagande avslås därför.