I många decennier har människor kunnat ta bilen ner på en strand på den halländska kusten och ställa sig direkt vid vattenbrynet. Men på senare år har motståndet ökat från boende i området. 348 parter klagade på ett beslut från Laholms kommuns samhällsbyggnadsnämnd avseende tillsyn av motorfordonstrafik på stranden vid Mellbystrand och Skummeslövsstrand.

Det ledde till att Länsstyrelsen förelade ett antal fastighetsägare att sätta upp bommar vid fastigheternas nedfarter till stranden i Skummeslövsstrand och Mellbystrand senast den 30 april 2024.

348 privatpersoner överklagade beslutet till Mark- och miljödomstolen i Vänersborg. Domstolen konstaterar inledningsvis att bilkörning i den omfattning som det är fråga om i nu aktuellt ärende otvivelaktigt riskerar att skada växt- och djurlivet, delsdirekt genom slitage, skador och föroreningar orsakade av fordon, dels indirekt genom förändrade förutsättningar (bl.a. kompakteringsgrad) för erosion och dynbildande processer. Det ger grund för den sammantagna slutsatsen att platsen för den miljöfarliga verksamheten, innefattande bilkörning och parkering, inte är lämplig och därför inte ska tillåtas på den aktuella stranden.

Klagandena har invänt att länsstyrelsens beslut riskerar att negativt inverka på allmänhetens uppfattning om det är möjligt att tillträda stranden. Påpekandet att det saknas platser för bilparkering i strandens närhet och att bilparkering kan orsaka olägenheter inom det närliggande bostadsområdet saknar, enligt domstolen, betydelse för bedömningen av strandens lämplighet för bilkörning och parkering.

Den parkeringsproblematik som uppstår i anslutning till badstranden får således lösas i annan ordning.

Mark- och miljödomstolen bedömer att de förelagda åtgärderna för att förhindra körning och parkering på stranden är lämpliga och väl avvägda.

För att förhindra de risker som den miljöfarliga verksamheten är således de förslag på alternativa åtgärder som klagandena redogjort för i målet inte är tillräckliga. Enligt domstolens bedömning är det nödvändigt att bilar helt utestängs från att köra och parkera på stranden för att uppnå syftet med de intressen som miljöbalken skyddar.

Länsstyrelsens beslut är enligt domstolens bedömning inte heller oskäligt betungande för  fastighetsägarna som blivit ålagda att vidta åtgärder. Vad som anförts om att de förelagda hindren försämrar åtkomst till området för räddningstjänsten utgör inte skäl att avstå från att förhindra biltrafik och parkering på stranden eftersom bommarna ska vara öppningsbara för räddningstjänsten. Inte heller behovet av funktionsanpassad åtkomst till strandområdet utgör hinder för de förelagda åtgärderna, då det finns andra sätt att åstadkomma denna åtkomst, vilka inte påverkar strandmiljön i samma utsträckning.

Överklagandena ska därför avslås.

Mot bakgrund av den tid som har förflutit sedan länsstyrelsens beslut finner domstolen att tidsfristen för åtgärdernas fullgörande ska förlängas till den 31 maj 2024. Eftersom det är angeläget att åtgärderna vidas före sommarsäsongen 2024 kan tidsfristen inte flyttas fram ytterligare.