Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

HFD: Rätt av Kammarkollegiet att godkänna leverantörsbyte

En leverantör som har övertagit ett ramavtal, efter att den ursprungliga leverantören har gått i konkurs, anses inträda i den ursprungliga leverantörens ställe på det sätt som krävs enligt upphandlingslagstiftningen. Någon ny upphandling behöver därför inte genomföras av Kammarkollegiet. Det konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen.

Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet genomförde ramavtalsupphandlingar med förnyad konkurrensutsättning inom ett antal områden. Ramavtalen tecknades mellan Statens inköpscentral och totalt sex anbudssökande i varje ramavtal.

Ett bolag ansökte i december 2017 hos Kammarkollegiet om att få överlåta sitt ramavtal till ett annat bolag. Kollegiet godkände överlåtelsen och informerade övriga leverantörer om överlåtelseavtalet genom att publicera nyheten på en webbplats. Det andra bolaget kunde därefter lämna svar på avropsförfrågningar, trots att bolaget ursprungligen inte inbjudits att lämna anbud.

Dustin AB begärde vid Förvaltningsrätten i Stockholm överprövning av ramavtalen och yrkade att domstolen skulle ogiltigförklara dessa, eftersom Kammarkollegiet utan stöd i 17 kap. 11 eller 13 §§ lagen om offentlig upphandling, LOU, hade godtagit leverantörsbyte.

Förvaltningsrätten konstaterade att leverantörsbyte är tillåtet under förutsättning att det är uppenbart att det inte sker i syfte att kringgå LOU och de gemenskapsrättsliga principerna. Någon sådan avsikt kunde enligt förvaltningsrätten inte utläsas av handlingarna i målet.

Slutsatsen blev att det inte hade skett något leverantörsbyte utan stöd i LOU och ansökan om ogiltigförklaring avslogs.

Kammarrätten i Stockholm gjorde dock en annan bedömning och ogiltigförklarade ramavtalen.

Det fanns inget i utredningen som visade att några av det överlåtande bolagets underleverantörer övertogs av det andra bolaget till följd av överlåtelseavtalet, konstaterade kammarrätten. Inte heller hade några andra offentliga ramavtal överlåtits, trots att det överlåtande bolaget varit part i åtminstone ett annat sådant avtal.

Utredningen visade enligt kammarrätten snarare att bolaget ”i stort sett inte överlät någon verksamhet förutom de aktuella ramavtalen”. Det andra bolaget kunde därför inte anses helt eller delvis ha inträtt i det överlåtande bolagets ställe på det sätt som avses i 17 kap. 13 § LOU, enligt kammarrätten. Det hade därför varit fråga om en otillåten direktupphandling.

Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, beviljade prövningstillstånd och begärde därefter förhandsavgörande från EU-domstolen angående tolkningen av upphandlingsdirektivets artikel 72.1 d) ii).

EU-domstolen besvarade frågan enligt följande: ”[Artikeln] ska tolkas så, att en ekonomisk aktör som, till följd av den ursprungliga leverantörens konkurs och upplösning, endast har övertagit leverantörens rättigheter och skyldigheter enligt ett ramavtal med en upphandlande myndighet ska anses delvis ha inträtt i den ursprungliga leverantörens ställe till följd av företagsomstruktureringar, i den mening som avses i den bestämmelsen.”

HFD konstaterar att det framgår av EU-domstolens dom att en ny leverantör som övertar enbart den ursprungliga leverantörens rättigheter och skyldigheter enligt ett ramavtal träder in i den leverantörens ställe enligt 17 kap. 13 § LOU – om övertagandet föranletts av den ursprungliga leverantörens konkurs.

I det aktuella fallet föranleddes ramavtalsöverlåtelsen av den ursprungliga leverantörens konkurs. Överlåtelsen innebar att den nya leverantören övertog rättigheterna och skyldigheterna enligt ramavtalet. Förutsättningarna enligt EU-domstolens dom är därmed uppfyllda.

Vidare har det inte framkommit att överlåtelsen medförde några väsentliga ändringar av ramavtalen eller att det fanns grund att utesluta den nya leverantören. Den omständigheten att avtalen inte redovisats som tillgångar i den ursprungliga leverantörens balansräkning saknar betydelse.

Mot denna bakgrund saknas det grund för att förklara ramavtalen ogiltiga.

Instans
Högsta förvaltningsdomstolen
Rättsområden
Offentlig upphandling, Offentlig ekonomi, Förvaltningsrätt, Övrig affärsjuridik, Insolvensrätt, Avtalsrätt, Associationsrätt - aktiebolagsrätt

Ladda ner dokument

Skapa ett abonnemang på Lexnova Nyheter för att få tillgång till de underliggande domarna.

1 fil tillgänglig