Den 32-årige mannen blev kund hos Danske Bank A/S, Danmark, Sverige Filial 2011. Under sin tid som kund hade han som mest ett trettiotal bankkonton, av vilka två var depåkonton och ett betalkonto med grundläggande funktioner.
I oktober 2022 tillställde Danske Bank 32-årigen ett antal kundkännedomsfrågor. Kunden besvarade frågorna och inkom med underlag. Kundkännedomsuppdateringen utmynnade dock i att banken den 18 oktober 2022 avslutade affärsförbindelsen med mannen varigenom samtliga av hans bankkonton med tillhörande tjänster sades upp.
Uppsägningstiden var två månader och 32-åringens bankkonton avslutades därmed den 18 december 2022. Ett av kontona som sades upp var hans betalkonto med grundläggande funktioner. Som grund för uppsägningen av affärsförbindelsen anfördes att banken inte ansåg sig ha erhållit tillräcklig information av honom för att förstå och dokumentera hur han använde bankens produkter och tjänster.
32-åringen har vid tingsrätten gjort gällande att uppsägningen av betalkontoavtalet var ogiltig och att han ska återfå betalkontot eller att banken ska öppna ett nytt betalkonto åt honom. Banken har hävdat att det inte är rättsligt möjligt att förordna banken om att återställa betalkontot eller öppnat ett nytt betalkonto åt honom, men att banken alldeles oavsett haft fog för att säga upp betalkontoavtalet enligt penningtvättslagstiftningen.
Den centrala frågan i målet handlar således om banken haft fog att säga upp betalkontoavtalet eller inte. Den lagstiftning som blir aktuell är främst lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (”penningtvättslagen”), som reglerar bankers och andra verksamhetsutövares skyldighet att förhindra och förebygga att deras verksamhet utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism, och lag (2010:751) om betaltjänster (”betaltjänstlagen”) som bland annat ålägger banker en kontraheringsplikt och föreskriver vissa särskilda krav för uppsägning av avtal för betalkonton med grundläggande funktioner.
32-åringen har yrkat att Danske Bank i första hand ska förpliktas att inom 14 dagar från tingsrättens dom i målet återställa hans av banken avslutade betalkonto med grundläggande funktioner och i andra hand förpliktas att inom samma tidsfrist öppna ett betalkonto med grundläggande funktioner med ett annat kontonummer åt honom.
Danske Bank har bestritt käromålet samt yrkat i första hand att kundens talan ska avvisas då det inte är möjligt att förordna banken att återställa eller öppna ett nytt betalkonto med grundläggande funktioner eftersom betaltjänstlagen inte var tillämplig vid uppsägningstidpunkten och någon sådan föreskrift inte återfinns i avtalsvillkoren. I andra hand ska talan ogillas på grund av att bankens skyldigheter enligt penningtvättslagstiftningen gick före bankens skyldighet att tillhandahålla vissa banktjänster enligt betaltjänstlagen. Banken hade därmed rätt och var skyldig att avsluta affärsförbindelsen både enligt betaltjänstlagen och avtalsvillkoren.
Stockholms tingsrätt konstaterar inledningsvis vid en helhetsbedömning av avtalsklausulen sedd i ljuset av tolkningsregeln för oklara konsumentavtal att parterna får anses på frivillig väg ha avtalat om att betaltjänstlagen ska vara tillämplig på affärsförbindelsen. Det innebär att 4 a kap. betaltjänstlagen var tillämplig vid uppsägningstidpunkten och att banken var skyldig att beakta kontraheringsplikten vid uppsägningen av affärsförbindelsen.
Av det sagda följer att det i och för sig är möjligt att förordna banken att dels återställa betalkontot, dels öppna ett nytt betalkonto åt 32-åringen om uppsägningen av affärsförbindelsen bedöms vara ogiltig. Danske Banks yrkande om att mannens talan ska avvisas, ska därmed ogillas.
När det gäller andrahandsyrkandet har banken åberopat omständigheter som medfört att banken bedömt kundens allmänna risknivå som hög. Omständigheterna som föranledde högriskklassificeringen var bankens oförmåga att förstå syftet med transaktionerna på hans bankkonton och medlens ursprung tillsammans med faktumet att han invid utredningen i december 2021 åtalats för ekonomisk brottslighet hänförlig till indrivning av osanna fakturor.
32-åringen dömdes sedan till ett flerårigt fängelsestraff av tingsrätten. Banken bedömde därigenom att risknivån hänförlig till 32-åringen som hög intill uppsägningen av affärsförbindelsen. Åtalet och sedermera domen från Helsingborgs tingsrätt avsåg ekonomisk brottslighet genom bland annat indrivning av osanna fordringar. Med hänsyn till att 32-åringen åtalades och dömdes för ekonomisk brottslighet av sådant slag anser tingsrätten att det som då kom fram kan beaktas av banken vid bedömning av vilka risker som fanns beträffande hans användning av bankens produkter och tjänster. Detta gäller oaktat att hovrätten sedermera ogillade åtalet. Tingsrättens slutsats är därmed att banken med hänsyn till vad som i brottmålsprocessen kom fram om 32-åringens verksamhet hade fog för klassificeringen av honom som en högriskkund.
Nästa fråga är om banken hade tillräcklig kundkännedom vid tidpunkten för uppsägningen. Tingsrätten kan inledningsvis konstatera att det av utredningen i och för sig framgår att bankkontona använts för mannens vardagsekonomi samt att de löne- och utlandsinsättningar som faktiskt förekommit överensstämmer med uppgifterna som angetts i kundkännedomsblanketten.
Det har dock också flutit in och ut stora summor från hans bankkonton under perioden från januari 2021 till oktober 2022, det vill säga under granskningsperioden för bankens första och andra utredning. I flera fall har insättningar och uttag om betydande belopp skett samma dag eller nästföljande dag. Informationen som framgår av transaktionshistoriken mellan januari 2021 och oktober 2022 möjliggör inte i sig en närmare bedömning av syftet med transaktionerna eller dess motpart.
32-åringens förklaringar av transaktionerna var knapphändiga och möjliggjorde inte för en fördjupad bedömning av dessa. Enligt tingsrätten har hans återkommande enbart gett svar och underlag som besvarar frågan om ursprunget av medlen hänförliga till vissa transaktioner.
Sammantaget finner tingsrätten att bristerna i de svar och underlag som kundens avgett intill utredningen i oktober 2022, sedda i ljuset av den kunskap och information banken hade om honom tillsammans med faktumet att han var klassificerad som en högriskkund, medfört att banken får anses ha haft fog för bedömningen banken inte erhållit tillräcklig kundkännedom för att hantera penningtvättsriskerna på ett godtagbart sätt.
Tingsrätten anser även att banken vidtagit erforderliga kundkännedomsåtgärder och att banken haft fog för bedömningen att kundkännedomsbristerna inte bedömdes kunna läkas genom ytterligare åtgärder.
Som tingsrätten funnit kan banken inte anses ha haft tillräcklig kundkännedom om 32-åringen för att kunna hantera risken för att bankens produkter och tjänster inte utnyttjats för penningtvätt. Reglerna om penningtvätt och kraven avseende kundkännedom i penningtvättslagstiftningen går före skyldigheten att tillhandahålla vissa produkter och tjänster. En bank kan således utan hinder av kontraheringsplikten ha en skyldighet att avbryta en affärsförbindelse när tillräcklig kundinformation inte kan erhållas under förbindelsens gång. Mot denna bakgrund har banken haft rätt att säga upp samtliga avtal där mannen var kontohavare däribland betal-kontoavtalet.
Av det sagda följer att Danske Bank har haft rätt att säga upp betalkontoavtalet och att 32-åringens talan därmed ska ogillas.
32-åringen ska ersätta Danske Bank A/s, Danmark, Sverige Filials rättegångskostnad om 305 308 kronor.