Den lokala bygglovs- och tillsynsnämnden beslutade i september 2020 att förelägga ett bolag som äger en fastighet i Huddinge kommun att inom tre månader ta bort en viss befintlig grind och ersätta denna med en ny.
Grinden i fråga har enligt kommunen blivit en trafikfara, sedan kommunen anlagt gång- och cykelbana i anslutning till bolagets fastighet. Bolaget är verksamt inom logistikbranschen och tar emot varutransporter flera gånger per dag – och grinden i fråga öppnas utåt. När grinden står i öppet läge blockerar den hela gångbanan och ungefär halva cykelbanan.
Den åtgärd som kommunen begärde av bolaget var att man inom tre månader skulle ersätta grinden med en som i stället öppnas inåt – eller annars riskera ett vite på 50 000 kronor samt ett löpande vite på 10 000 kronor per månad som föreläggandet inte efterlevs.
Länsstyrelsen i Stockholm konstaterade senare att det i och för sig är kommunen som har skapat en situation med olägenheter för trafiksäkerheten när man anlagt gång- och cykelbana utanför grinden i fråga. Kommunen hade dock enligt länsstyrelsen ändå med stöd av 11 kap. 22 § plan- och bygglagen, PBL, kunnat förelägga bolaget att vidta åtgärden i fråga, med hänsyn till de stora olägenheter som uppstått genom de ändrade förhållandena på platsen.
Däremot ansåg länsstyrelsen att formuleringen av föreläggandet hade gjort detta väl ingripande. Grinden behövde inte nödvändigtvis öppnas inåt för att syftet skulle uppnås, utan man kunde även till exempel tänka sig en lösning med grindar som öppnades åt sidorna. Det bolaget skulle föreläggas att göra var därför att åtgärda grinden så att den inte öppnas utåt över gång- och cykelbanan. ”Därmed får klaganden möjlighet att själv bestämma om grinden ska tas bort, ändras eller ersättas av en ny grind, samtidigt som syftet att minska olägenheterna för trafiksäkerheten uppnås”, konstaterade länsstyrelsen.
Mark- och miljödomstolen i Nacka anslöt sig senare till länsstyrelsens bedömningar och avslog bolagets överklagande.
Bolaget förlorar nu också slutligen striden om grinden i Mark- och miljööverdomstolen, MÖD.
11 kap. 22 § PBL ger den kommunala byggnadsnämnden rätt att inom detaljplanerade områden förelägga ägaren att ta bort eller justera byggnadsverk som innebär stora olägenheter för trafiksäkerheten. Grinden har funnits på platsen sedan tidigare och olägenheterna är mycket riktigt en konsekvens av att gång- och cykelbana anlagts på platsen.
Det framgår av utredningen att transporterna till och från bolagets fastighet är så pass många att grinden står i öppet läge en stor del av dagen. Detta medför stora olägenheter för trafiksäkerheten i den mening som avses i 11 kap. 22 § PBL, bekräftar MÖD. Att ändra grinden så att den inte öppnas utåt skulle leda till en minskning av olägenheterna och föreläggandet är därför lagligen grundat.
Att det är kommunen som har anlagt gång- och cykelbanan och därigenom orsakat de ändrade förhållandena leder här inte till någon annan bedömning, konstaterar domstolen. Att det kan finnas behov av ytterligare åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för ändamålsenliga och trafiksäkra transporter till och från fastigheten gör samtidigt inte heller det att det finns skäl för en annan bedömning, slår MÖD fast.