En dag i mars 2023 hade en kvinna planeringsdag i den stiftelse som hon är anställd i tillika ordförande. Under lunchtid tog hon och övriga styrelsemedlemmar en spårvagn från möteslokalen till den restaurang där de skulle äta lunch. Efter det att kvinnan stigit av spårvagnen ramlade hon och ådrog sig en fraktur i axeln.

Med anledning av olyckan vände hon sig till Försäkringskassan och ansökte om livränta. Försäkringskassan beslutade vid omprövning i april 2024 att avslå ansökan med motiveringen att olyckan inte kan ses som ett olycksfall i arbetet, eftersom det inte fanns något samband mellan lunchstället och arbetsplatsen.

Kvinnan överklagade till Förvaltningsrätten i Göteborg och anförde att lunchen var en del i planeringsdagen. Restaurangen hade bestämts på förhand och efter lunchen skulle styrelsemedlemmarna återvända till arbetsplatsen.

Förvaltningsrätten konstaterade att olyckan inträffade utanför arbetsplatsen. Det följer av 39 kap. 7 § socialförsäkringsbalken att olycksfall vid färd till eller från arbetsstället räknas som olycksfall i arbetet om färden föranleddes av och stod i nära samband med arbetet.

Även en olycka som inträffar utanför arbetsplatsen kan betraktas som ett olycksfall i arbetet, men då krävs det enligt praxis att arbetstagaren utförde någon aktivitet i arbetsgivarens intresse.

I praxis har ett olycksfall som inträffat under en lunch som ingått som led i en internkurs bedömts ha ett nära samband med arbetet och därför utgjort en arbetsskada. Ett olycksfall som inträffat på en lunchrestaurang där den försäkrade normalt intog sin lunch som var subventionerad av arbetsgivaren har däremot inte ansetts omfattas av arbetsskadeförsäkringen.

Förvaltningsrätten konstaterade att annat inte framgått än att den planerade lunchen inte var obligatorisk. Vidare framgår att lunchstället låg långt från arbetsstället. Det var dessutom fråga om ett enstaka besök på restaurangen och lunchen var självbekostad.

Mot bakgrund av detta ansåg rätten att det inte var styrkt att det var fråga om en arbetsskada. Överklagandet avslogs därför.

En skiljaktig nämndeman ville bifalla överklagandet.

Kammarrätten i Göteborg gjorde dock den motsatta bedömningen.

Domstolen konstaterade att syftet med den aktuella färden hänger samman med kvinnans arbete i den stiftelse hon är ordförande i. Förflyttningen gjordes på betald arbetstid, och avsikten var att återvända till arbetsstället efter lunchen. Dessutom skulle lunchen genomföras med andra styrelsemedlemmar i stiftelsen.

Med hänsyn till detta bedömde kammarrätten att olycksfallet skulle räknas som ett olycksfall i arbetet.

Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, framhåller att även skador utanför arbetsplatsen kan bedömas som arbetsskador. Det krävs då, som det uttrycks i förarbetena, att ”arbetstagaren vid olyckstillfället var stadd i arbetsgivarens ärenden” eller i vart fall utförde något i arbetsgivarens intresse.

Ibland kan det vara svårt att avgöra var gränsen går, men utgångspunkten bör alltid vara att arbetsskada föreligger om arbetstagaren vid olyckstillfället utförde något i arbetsgivarens intresse.

I det aktuella fallet inträffade olyckan under en färd som företogs under en planeringsdag i en stiftelse som sökanden var anställd hos. Färden skedde under betald arbetstid på väg till en mötesgemensam lunch.

Mot bakgrund av detta bedömer HFD att det har legat i arbetsgivarens intresse att hon genomförde färden. Därmed har det varit fråga om en arbetsskada.

Försäkringskassans överklagande ska därmed avslås.