Europadomstolen har i dag avgjort tre mål där stater har stämts för att inte ha vidtagit tillräckliga åtgärder mot klimatförändringarna. I ett av målen har Portugal och 32 andra stater, däribland Sverige, stämts – men talan avvisas eftersom inte alla nationella rättsmedel har uttömts. I ett annat mål har en tidigare fransk borgmästare stämt Frankrike, men även hans talan avvisas då han inte längre bor i Frankrike.
I det tredje målet har en grupp schweiziska pensionärer och en klimatorganisation stämt Schweiz och gjort gällande att deras rättigheter enligt artiklarna 2, 6.1, 8 och artikel 13 i Europakonventionen kränks. Den förstnämnda artikeln avser rätten till liv och den andra rätten till en rättvis rättegång. De två sistnämnda artiklarna gäller rätten till respekt för privat- och familjeliv och rätten till ett effektivt rättsmedel.
Klagandena menar att Schweiz misslyckats med att anta lagstiftning för att motverka klimatförändringarna, särskilt den globala uppvärmningen. De anser vidare att de förvägrats tillgång till domstolsprövning i strid med artiklarna 6.1 och 13 eftersom deras talan avvisats av de nationella domstolarna.
Pensionärernas talan avvisas av Europadomstolen eftersom de inte anses ha visat att de faktiskt har påverkats av klimatförändringarna i tillräcklig grad. Föreningen har dock talerätt.
Domstolen inleder med att konstatera att dess jurisdiktion begränsas av Europakonventionens artiklar. Samtidigt går det inte att bortse från att otillräckliga statliga åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna kan leda till att rättigheterna i Europakonventionen inte uppfylls.
Med dessa utgångspunkter konstaterar rätten att det inte kan ifrågasättas att det pågår klimatförändringar och att dessa innebär ett allvarligt hot mot åtnjutandet av rättigheterna i konventionen. Det är också klarlagt att de aktuella riskerna minskar om temperaturhöjningen begränsas till 1,5°C högre än förindustriella nivåer och om åtgärder vidtas omedelbart.
Vidare är det utrett att nuvarande globala åtgärder som vidtas för att begränsa klimatförändringarna inte är tillräckliga för att uppfylla det målet. Slutligen står det klart att framtida generationer sannolikt kommer att få uppleva allt svårare konsekvenser av dagens misslyckanden för att bekämpa klimatförändringarna.
Domstolen kommer fram till att artikel 8 innebär en rätt för enskilda att skyddas från de allvarliga negativa effekterna som klimatförändringarna innebär. Mot den bakgrunden är staterna skyldiga att anta lagstiftning för att dämpa effekterna av klimatförändringarna – särskilt växthusgaserna. Staterna är alltså skyldiga att vidta åtgärder för att motverka den globala uppvärmningen.
När det gäller Schweiz, som talan alltså riktar sig mot, finner domstolen att landet inte har antagit ändamålsenlig miljölagstiftning. Dessutom har myndigheterna misslyckats med att kvantifiera, genom en koldioxidbudget eller liknande, nationella utsläppsbegränsningar av växthusgaser. Domstolen framhåller att Schweiz även tidigare har misslyckats med att uppfylla landets mål för minskning av utsläpp av växthusgaser. Schweiz bedöms därför ha åsidosatt artikel 8 i konventionen.
Eftersom de nationella domstolarna hade avvisat föreningens klagomål ansågs Schweiz även ha agerat i strid med artikel 6.1.
En domare är skiljaktig gällande föreningens talerätt och åsidosättandet av artikel 8, men anser i likhet med majoriteten att Schweiz har brutit mot artikel 6.1.