Skriftliga juridiska analyser
I en nytt prejudikat från Högsta förvaltningsdomstolen klargörs frågan om när en arbetsgivare får göra avdrag för utländska pensionskostnader. Urban Kardvik diskuterar vad som gäller för avdrag för pensionskostnader utifrån den nya domen.
Vilken möjlighet finns att ändra ett gynnande förvaltningsbeslut, när uppgifter som ligger till grund för det visar sig vara vilseledande? Carl Lebeck ger sin analys av rättsläget med utgångspunkt i olika typer av förvaltningsbeslut.
Vilka miljöbalksregler gäller för skadeståndskrav på grund av förorening när parterna har ett inbördes avtal som reglerar ansvaret? Rubenson analyserar ett nytt vägledande avgörande.
Migrationslagstiftningen har genomgått stora förändringar och blivit mer restriktiv under senare år, inte minst när det kommer till unga ensamkommande. Amanda Johansson Köves diskuterar hur detta har påverkat ensamkommandes situation.
Om undantaget från skyldigheten att anmäla eller söka tillstånd för vattenverksamhet tillämpas fel riskerar en exploatör i värsta fall att begå en brottslig gärning. Holmgren och Kruse klargör när undantaget är tillämpligt och vad uppenbarhetsrekvisitet innebär i praktiken.
Det är viktigt att man som arbetsgivare känner till den särskilda lag som förbjuder diskriminering av deltidsanställda och visstidsanställda. Wiberg redogör för regleringen och vad man som arbetsgivare bör tänka på.
Vad är verkan av att en rättshandling återvinns enligt 4 kap. konkurslagen? Konkursförvaltaren behöver veta svaret på den frågan innan en återvinningsprocess inleds, men svaret kan ibland vara svårt att finna i rättskällorna. Renman diskuterar med hjälp av praktiska exempel.
Vem som innehar en immateriell rättighet blir avgörande för vem som har talerätt. Frågan kan dock bli svår att avgöra i upphovsrättssammanhang i och med att upphovsrätt uppstår automatiskt och formlöst. Magnus Tonell diskuterar utifrån ett HD-fall.
Så ska du som arbetsgivare arbeta med individuell lön och lönebildning i praktiken för att göra både verksamhet och individ till vinnare. Georg Frick ger tips.
När barnkonventionen blir lag den 1 januari 2020 ställs det praktiska rättslivet inför frågan hur det kommer att påverka beslut som rör barn och unga i Sverige. Dahlstrand och Mattsson diskuterar detta, utifrån en ny vägledning från Regeringskansliet.
Kan entreprenören efter hävning fortfarande hävda rätt och skyldighet att avhjälpa eventuella garantifel, och hur ska fel som framträder efter garantitidens utgång, men under ansvarstiden, hanteras i en hävd entreprenad? Wingmark och Wallkvist ger sin analys.
Såväl beräkning av straffvärde vid flerfaldiga brott som hänsyn till brottslings ungdom har fått kritik på senare år. Borgeke analyserar ”straffskärpningsspiralen” och dess orsaker.
Vilka kontrollfunktioner behöver ett företag ha för att efterleva reglerna om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism? Tor Dunér går igenom de olika befattningarna som behöver finnas inom ett företag och vilka krav som ställs på dem.
Konkurrensverket har i ett ställningstagande tolkat en EU-dom i fråga om vilken skyldighet upphandlande myndigheter och avropsberättigade har att ange värdet på inköp som väntas ske med stöd av ramavtal. Levinsohn och Wiklund ger sin analys.
När riskerar en advokat egentligen skadeståndsskyldighet inom kontraktsförhållandet med sin klient? Christina Ramberg belyser detta och flera viktiga följdfrågor med hänvisning till två nya HD-prejudikat på området.
I en nyligen avgjord tvist bedömde HD att hovrätten begått ett grovt rättegångsfel när man lade en omständighet som inte åberopats till grund för utgången i målet. Bergman och Forssberg analyserar fallet och vikten av att framföra korrekta grunder.
Innebär ett nytt HD-fall en utveckling av praxis kring advokaters skadeståndsansvar för vårdslös rådgivning i processföringssammanhang? Bolin ger sin analys, utifrån en jämförelse med 2018 års prejudikat på samma område.
Har en hybrid av den så kallade boxmodellen, som använts vid lokalisering av vindkraft inom vindkraftparker, uppstått i senare tids praxis? Det diskuterar Björn Hellman i sin analys av vindkraftsprövningens utveckling.
Oklarhet kring vem på företaget som har arbetsmiljöansvar kan få allvarliga konsekvenser. Lönnborg går steg för steg igenom vad som i praktiken krävs för att få till en lagenlig, korrekt och effektiv delegering av arbetsmiljöuppgifterna.
Om beslut fattade enligt PBL ingriper i fastighetsägarens rätt att använda sin fastighet kan rätt till ersättning uppstå. Tynkkynen och Kanerva går igenom i vilka fall ersättningsrätt föreligger och analyserar reglernas praktiska betydelse.
Olika typer av standarder har länge använts för att underlätta handeln mellan kommersiella aktörer. Sundstrand diskuterar användningen av standarder i offentlig upphandling och den nya EU-standarden som nu håller på att arbetas fram.
När föreligger en straffrättsligt relevant nödsituation – och hur påverkas bedömningen av ställningstaganden som det allmänna har gjort i det konkreta fallet? Lernestedt reder ut förutsättningarna kring ett ”svårgenomträngligt problemkluster” inom straffrätten.
Efter att HFD meddelat dom i det så kallade Essity-målet meddelades inte prövningstillstånd i tre liknande mål – trots ett nära tidsmässigt samband och samma frågeställningar. Almqvist diskuterar problematiken som kan uppstå i dessa fall.
Rätten till partsinsyn är en viktig möjlighet för enskilda att kontrollera myndigheters handläggning och det material som ligger till grund för avgörande. Bejstam diskuterar, bland annat utifrån ett färskt avgörande i HFD.
Urban Kardvik
Carl Lebeck
Stefan Rubenson
Amanda Johansson Köves
Alexandra Kruse
Carina Holmgren
Jonas Wiberg
Hans Renman
Magnus Tonell
Georg Frick
Lotta Dahlstrand
Titti Mattsson
Johan Wingmark
Eddie Wallkvist
Martin Borgeke
Tor Dunér
Martin Levinsohn
Mattias Wiklund
Christina Ramberg
Fredrik Bergman
Johannes Forssberg
Bengt Bolin
Björn Hellman
Anneli Lönnborg
Hanna Tynkkynen
Eero Kanerva
Andrea Sundstrand
Claes Lernestedt
Tobias Almqvist
Lars Bejstam